Kärlek

Det finns nog ingen som ser på mig som han gör.

När jag vänder mig mot honom på morgonen skiner han upp i hela ansiktet och han kan inte vara stilla. 

Kroppen spritter till av glädje över att se mig. 

När jag sjunger för honom lyssnar han helt betagen. 

Som förtrollad blir han helt stilla och bara beundrar och njuter tills han försöker förenas i min sång så att det blir vår sång.

När jag står framför honom med skavanker som alla andra skulle upptäcka - en helt vanlig jag, men för honom speciell - då beundrar han mig som bara han kan göra. 

Så mycket kärlek det finns i hans ögon. 

Glädje över att se mig. 

Längtan om att vara nära och aldrig, aldrig bli lämnad ensam.  Längtan om att höra ihop. 

Vara en del av vår flock. 

Totalt beroende av oss är han. 

Och så totalt förtrollade av honom är vi. 

Vår lilla. 

Vår älskade trea!