I den verkliga vardagen hemma med Lillebror har vi också hittat nya favoritställen! Han trivs bäst i rutchkanan som han sjungande klättrar upp i och åker ner för i glädjetjut ungefär sjuttioelva gånger igen o igen när vi är i parken.
Jag har kommit på att trampolinen är en tacksam plats att hålla till när man är ute med sin ettåring. Vi stänger nätet så rymmer inte Lilleman och man kan lägga sig ner o se på svalorna som flyger även om han bara vill "poppa, poppa".
Är väldigt tacksam över att jag har min mindre verkliga verklighet som Alma på Raseborg, för då uppskattar jag samtidigt de allra vardagligaste mysstunder, mellan alla måsten och Aina mun pitää- upplevelser, mycket mer!
Ha det gott!
P.s. Dubbelhakebilderna bjuder jag på ;)