Beundran

Vi är hos Systra-min. Hela gänget. (Vi e ju faktiskt en hel slurv nu när vi är fem stycken.) Och vi är inte den enda familjen som är inhyst i detta mysiga hem dessa dagar, utan här finns också en till liten familj. En med ett litet flickeknyte som är sååå söt! 

Och jag kan inte annat än undra och beundra. För Systra-min tar allting med ro. Hur kan hon? 

Lugnt sitter hon och umgås med oss alla, plockar i köket, bäddar åt oss, tvättar våra kläder (!) och sköter sina egna barn mellan varven. Och mannen hennes är inte sämre han heller. Han leker och spelar med barnen och ser till att alla trivs. 

Nu vankas det godheter igen. Vi blir bortskämda och försöker lära oss. Jag önskar att jag lär mig vara lika gästvänlig nån dag!