Dags att leva!

Livet går vidare här i huset på kullen. Jag har börjat med en ny hobby, amatörteater, och trivs jättebra med det. Vi är ett härligt gäng som kommer att spendera otaliga timmar tillsammans under den här sommaren. Det har varit roligt att ha nåt eget att syssla med, när jag ännu är vårdledig. Samtidigt njuter jag förstås för fullt av att få vara hemma med Lillebror under de våriga vardagarna. Jag hinner inte sätta igång så stora projekt med honom i släptåg, eftersom han är så kvick, men rätt så ofta går vi långa promenader eller pysslar lite i trädgården. 

Idag krattade vi bort kvistar i ett soligt men stormigt aprilväder. 

Den senaste tiden har jag funderat en del på missunnsamhet. Tyvärr. Och det har gjort att jag inte så gärna velat skriva så mycket på bloggen. Många saker i vårt liv är väldigt fina just nu. Jag är tex lycklig över att få spela teater, vi gläds alla ännu varje dag över vår lillebror som är ett charmtroll och ja, det är ett underbart ställe vi bor på. Vi är väldigt tacksamma för allt dethär. Och jag vill skriva om positiva, glada saker. Det är dem vi vill minnas. Men det betyder inte att allting bara är en dans på rosor. Lillebror råddar och stökar konstant, huset kan vi inte bo i länge till och, ja, det är lite kämpigt för familjen när mamma är på teaterrepetition hela veckosluten. Det finns förstås en hel del utmaningar och svårigheter i vårt liv. 

Jag önskar att vi mer och mer kunde unna varandra det fina vi får vara med om. Jag önskar att vi kunde sluta vara avundsjuka eller missunnsamma för vad andra har eller får uppleva. Låt oss alla ta tag i våra egna liv och göra nånting som vi tycker om. Då gör det inget om någon annan får spela teater hela sommaren eller kanske får hyra ett trevligt hus ett par år av sitt liv. Låt oss vara glada med varann och stolta över dem som betyder nåt i våra liv!